Blyhagel i våtmark
EU-förbud från 16 februari 2023
Den 16 februari 2023 fattade EU beslut om nya regler för användning av blyhagel i närheten av våtmark. Dessa har nu ersatt de tidigare svenska bestämmelser. Innebörden är att vi nu står inför helt nya förhållanden med avseende på jakt med hagel i Sverige. Skälet till de nya EU-reglerna är att bly är giftigt och skadligt för såväl människor som djur.
Den enkla lösningen och det besvärliga problemet
Frågan är då hur vi jägare och skyttar ska och kan anpassa oss till de nya reglerna? Det enkla svaret som löser allt är att bara nyttja blyfria hagelalternativ vid all jakt och skytte, då uppfylls alla de nya kraven. Problemen uppstår om man vill använda äldre vapen och blyhagel.
Hur förhåller sig då stålhagel i äldre hagelvapen?
En fråga som har blivit synnerligen aktuell är hur det förhåller sig med användning av stålhagel i äldre hagelvapen. Frågan som många ställer sig är om det går att skjuta stålhagel i vapen som inte är provade för stålhagel. Frågan är inte helt entydig att svara på. Det enkla svaret blir att det beror på, men det svaret är heller ingen stor hjälp. Det första som måste vara uppfyllt är att det aktuella vapnet ska vara i gott och helt skick, annars bör det åtgärdas. Därefter är det nödvändigt att kontrollera patronlägets längd och vilken borrning hagelpiporna har.
Testa gamla hagelvapen noga
- För att gamla vapen ska kunna användas för stålhagel så bör de uppfylla följande:
- Vara testade för nitro-patroner
- Vara tillverkade efter 1954
- Ha 70 mm patronlägen (och bör ha övergångskona enligt CIP)
- Vara i gott skick i övrigt
- Om tveksamhet råder på något av ovanstående bör en vapenverkstad rådfrågas.
”Ett alternativ är givetvis att överväga ett nyköp av ett modernt vapen som klarar fullprestanda för stålhagel och märkt med franska liljan.”
En lagom tumregel är att choken bör vara så öppen som möjligt för att fungera bra med stålhagel, dvs piporna böra vara öppna och minst ha cylinder och kvart i mynningen. Choken ska åtminstone vara max halv. Det handlar här om att stålhaglen är mycket hårdare än bly och är därmed inte lika följsamma efter pipans dimensioner som blyhagel. Det kan därför betyda att en pipa med trånga mynningar kan utsättas för onödigt stora påkänningar av stålhagel. Patronlägeslängden är sannolikt 70 mm på äldre vapen, men kan även vara 76 mm. Riktigt gamla vapen kan ha 65 mm patronlägen. Hagelpatroner upp till 70 mm längd oavsett om det är fråga om bly eller stål har samma maxtryck enligt provningsinstitutet CIP, nämligen 850 Bar. Det betyder att äldre vapen kommer att kunna hantera stålhagelpatroner så länge som mynningarna inte är för trånga. Dessutom bör det kontrolleras att äldre vapen är nitrotestade. I England är rekommendation att detta ska vara gjort efter 1954 då en viss typ av teststandard infördes. I ett modernt vapen som är märkt med franska liljan (Fleur-de-Lys) kan de kraftigaste stålhagelladdningarna skjutas. Dessa patroner är då längre än 70 mm, vanligen 76 mm eller 89 mm, och märkta med ”Steel high performance”. Den här typen av stålhagelpatroner är gjorda för vapen som klarar ett gastryck om 1200 Bar och dessutom har patronläge och choker anpassade till stålhagel. I sammanfattning bör alltså äldre vapen kontrolleras omsorgsfullt innan stålhagel skjuts i dem. De bör uppfylla följande:
– vara testade för nitro-patroner
– vara tillverkade efter 1954
– ha 70 mm patronlägen (och bör ha
övergångskona enligt CIP)
– vara i gott skick i övrigt
Om tveksamhet råder på något av ovanstående bör en vapenverkstad rådfrågas. Ett annat alternativ är givetvis att överväga ett nyköp av ett modernt vapen som klarar fullprestanda för stålhagel och märkt med franska liljan.

Går det att använda blyhagel med de nya reglerna?
Det nya blyhagelförbudet innebär enligt Natur-vårdsverket följande:
”Det nya förbudet innebär att en mer omfattande definition av våtmarker används. Dessutom gäller förbudet inom 100 meter från en våtmarks yttre gräns. Sammantaget betyder det att förbudet omfattar fler och större områden än tidigare.”
”Det nya förbudet omfattar även att ha med sig blyhagelammunition för att skjuta med i våtmark eller inom 100 meter från en våtmarks yttre gräns eller på väg till eller från sådan skjutning.”
Innebörden blir om man tänker på sin jaktmark väldigt tydlig. Det är väldigt få platser som inte faller inom definitionen av våtmark. Den är väldigt bred.
”Med våtmark avses sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, oavsett om de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller består av vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt, inbegripet havsområden med ett djup vid lågvatten som inte överstiger sex meter.”
Detta omfattar:
• Tidvis översvämmade områden och tidvis vattenförande vattendrag
• Sötvattensmiljöer som inte är vegetationstäckta
• Grunda kustvattenmiljöer ned till 6 meters djup
• Grottor som skapats av processer som involverar vatten
Definitionen inkluderar också artificiella våtmarksmiljöer som kanaler, diken, vattenreservoarer och grävda isolerade dammar med öppen vattenyta.
Det blir i de allra flesta fall väldigt svårt att hitta en plats i Sverige som inte berörs av definitionen av våtmarksmiljöer samt en skyddszon på hundra meter runt den. Många har säkert anlagt viltvatten på sina jaktmarker. Med de nya reglerna är det nu förbjudet att använda blyhagel inom 100m från viltvattnet och även 100 m på varje sida omkring ett eventuellt tillflöde till dammen. Lägg till detta att även diken vid vägar går in i den breda definitionen av våtmark. Det går kanske att hitta några få områden på sin jaktmark som inte är våtmark eller ligger i skyddszonen. Där går det att jag med blyhagel. Det finns information som säger att Naturvårdsverket ska utarbeta tydligare riktlinjer och kanske även ett kartunderlag för tydliggöra vilka områden som räknas som våtmarker. Innan detta underlag finns är det definitionen som gäller. Än så länge tycks inget fall ha prövats i domstol, men observera att bevisbördan ligger på dig som jägare att visa att du är på väg till eller från en mark där det är tillåtet att använda blyhagel om du ertappas med blyhagelammunition.

Vilka alternativ finns till blyhagel?
Det finns idag tre olika material som fungerar som fullgod ersättning till bly i hagel:
• Stål (steel)
Stål är det mest ekonomiska alternativet till blyhagel men förutsätter att vapnet klarar att hantera stålhagelpatroner. Generellt kan man säga att det är klokt att gå upp minst en hagelstorlek jämfört med byhagel.
• Vismut (bismuth)
Dessa hagel går att använda i vapen som är gjorda för blyhagel, även här bör en större hagelstorlek användas eftersom vismut har lägre densitet än bly.
• Volfram (tungsten)
Volframhagel är hårda och har hög densitet. Rent volfram har högre densitet än bly, men i bland används även legeringar med andra metaller. På grund av volframs hårdhet bör det även säkerställas att vapnet klarar dessa hagel på motsvarande sätt som för stålhagel.
Notera också både vismut och volfram är giftiga om de finns i föda därför bör matnyttigt vilt noggrant skottrensas. Det finns även rekommendation från Naturvårdsverket att inte använda plastförladdningar utan förladdningar av något nedbrytbart material.
Slutsatser angående blyhagelförbud i våtmark
Det är svårt att komma till någon annan slutsats att de för året nya reglerna kommer att påverka jakten mycket om man vill fortsätta använda blyhagel. Den smidigaste lösningen är att byta till ett blyfritt hagelalternativ. Det mest ekonomiska alternativet och sannolikt enklaste är att börja jaga med stålhagelpatroner. Det medför som minst en kontroll att hagelbössan klarar stålhagelpatroner. Om en byte av hagelgevär eller nyinköp är nära förestående är det bäst att köpa en bössa som klarar stålhagel. Det säkrar jakten för framtiden på enklaste sätt.
TEXT: Mats Öberg, Kjells Vapen
FOTO: Bildbank
