Franske Feliew fällde galt i Wild Boar Fever

Jaguarmagasinet ringde upp för att ta reda på mer om denne fransman vars -youtubekanal har över femtiotusen prenumeranter. Fler lär det bli.

Salut, les passionées! Hej entusiaster (i ungefärlig översättning). Så inleds Feliews presentation på Youtube (det går utmärkt att använda undertexterna så slippere man försöka förstå den smattrande franskan).

Byggde pilbågar

Hur kommer det sig att du började jaga?

– Jag har jagat så länge jag kan minnas, har alltid tyckt om att vara i naturen. När jag var liten byggde jag både slangbellor och pilbågar för att jaga med. Min morfar hade ett stort hus på landet i södra Frankrike, nära Medelhavet, med en stor park där jag sprang omkring och betraktade djuren för att lära mig hur de fungerade. Min pappa jagar och han lärde mig också mycket.

Jobbar och jagar i norra Frankrike

I Frankrike är den lagliga åldern för jakt sexton år och det var också då Philippe började jaga på riktigt. Sedan tio år bor han i norra Frankrike, i bergskedjan Vogeserna där han basar över Fédération de départementale del la chasse (motsvarande Svenska jägareförbundet).

– Häruppe är både landskapet och jaktformen helt annorlunda än i södra Frankrike. Jag ville hålla kontakten med familjen och visa min pappa hur man jagade här och då började jag göra små jaktfilmer på Youtube, berättar han.

Vad han inte tänkt på var att filmerna var publika och plötsligt hade han följare. Som Feliew blev han den förste i Frankrike att bli känd som youtuber.

– Då höll jag inte alls på att redigera filmerna, utan jag bara tog dem direkt från kameran.

Så småningom utvecklades filmandet  och Philippe började ha en tanke med vad det var han visade, att visa hur man lyckas med skottet, varför han väljer att avlossa vissa skott och varför han ibland väljer att inte skjuta.

Han berättar att Frankrike har olika jägarläger och att tonen dem emellan inte alltid är så civiliserad.

– Men vi jägare har så många fiender så vi behöver vara solidariska med varandra. Det är viktigt att dela våra erfarenheter och tipsa varandra med respekt och förståelse. Att förena jägare har blivit min stora ambition. Det är ju känslan med jakten vi delar.

Gåsjakt i Sverige

Du har varit i Sverige och jagat, berätta!

– Ja, jag var i Sverige 2018 på gåsjakt. Det var riktigt bra. Jag har varit i Sverige en gång innan för att studera hur ni hanterar vargjakten. Det var i Stockholm, för fem-sex år sedan. Jag gillar inte städer, men Stockholm var väldigt vackert med allt vatten.

– Nu var vi på ett ställe där en familj drev gåsjakt, de båda jagar och lagar allt möjligt av gås, som hamburgare! Jag var där med Alexander Nordin som var en väldigt bra guide. Vi gick upp jättetidigt, redan klockan två på natten, förberedde allting, körde i en timme till ett lämpligt fält, satte upp kamoflage och la ut lockbete. Det var mycket jobb att förbereda, men sen satt vi där när solen gick upp och väntade på att kanadagässen skulle komma. Vi använde Aimpoint S1 då, det var väldigt effektivt. Vi inväntade rätt ögonblick och jag sköt arton stycken den dagen. Det gör jag gärna om. Jag har faktiskt drömt om att åka till Kanada och jaga kanadagäss, så kunde jag göra det i Sverige, så nära Frankrike!

Stor skillnad med filmteam

Du har ju som sagt spelat in mycket jaktfilm. Vad är skillnaden mellan det och att vara med i produktion som Wild Boar Fever?

– Väldigt stor! Här skulle jag ju bara jaga. När jag är själv måste jag hålla reda på var jag placerat alla mina fem kameror, hålla ordning på minneskort och batterier. Det är mycket logistik!  Hemma i Frankrike ska jag rigga alltihop, sen skynda mig till passet, synkronisera fjärrkontrollerna, hålla reda på hunden, ladda geväret och så vidare. Nu behövde jag bara bekymra mig över att skjuta. Jag skulle bara göra mitt bästa – och så berätta om det på engelska förstås, vilket är svårt.

Philippe konstaterar att han är väldigt känslosam (kika på WBF IX så förstår du) och att han tyckte att det var svårt att uttrycka sina känslor på engelska.

– Men filmteamet var väldigt bra att ha att göra med, mycket professionella. Jag behövde bara fokusera på jakten, så det var väldigt avkopplande. Bortsett från att jag kände mig pressad att göra prestera, då… Hemma är det mindre press, blir filmen inte bra så behöver jag ju inte använda den.

Bra utrustning

Berätta lite om utrustningen ni använde i filmen!

– Jag hade en Sauer 404 Carbon i kaliber 30-06, det var perfekt för mig eftersom jag har en likadan hemma. Det är världens bästa gevär, jag känner mig väldigt trygg med den och får bra resultat med den också. Kolfiberkolven är väldigt lätt, den är lätt att lägga upp mot axeln och jag tycker om tumhålet, det blir stabilt. Det är ett snyggt vapen, mycket anpassningsbart och snabbt att ladda om. Att vapnet är så lätt gör att det går fort att lägga an och sikta, det är det som gör Sauer 404 Carbon perfekt.

– Som ammunition hade vi Hornady Full Boar, det är en trevlig och kraftfull ammunition med kraft nog att få stopp på vildsvin. Det här är en ganska snabb ammunition som dödar direkt. Den har bra räckvidd. Ju snabbare kulan går desto mindre behöver man justera när man siktar, det är ju konsten när man skjuter mot rörliga mål.

Under filminspelningen användes Aimpoint Micro H2-siktet.

– Jag tycker mycket om det siktet. Det är så litet och lätt. Med H2-siktet kan man behålla båda ögonen öppna. Jag såg en räv på tvåhundra meter, nu sköt jag inte, men eftersom siktet är så litet och lätt kunde jag behålla bössan mot axeln en längre stund utan att börja skaka. Överhuvudtaget sköt vi på långa håll under inspelningen, sista dagen sköt jag tre vildsvin på 150 meters håll. Även om H2:an inte är specialanpassat för långa avstånd fungerade det väldigt bra. Och att det går att justeras storleken på rödpunkten gör siktet perfekt.

Känslosamt

Du skjuter en riktigt stor galt i sista avsnittet av WBF9, grattis! Hur känns det när du ser att den faller i skottet?

– Å, det är svårt att beskriva. Du vet, det är en känsla av ha klarat av något. Det är många människor involverade, hundar som driver, det är kallt och man väntar och hoppas på jaktlycka, man vet att det finns folk därute som tar risker. När man ser djuret komma går det bra att hålla ordning på känslorna och fokusera, även om jag skulle missa första skottet kan jag få tillbaka fokus.  Men när man ser att skottet tar, då är det om alla känslor vill bubbla upp på en och samma gång! Jag tror att en av anledningarna till att jag har varit så framgångsrik i Frankrike är att jag visar mina känslor så öppet, jag är mig själv, helt enkelt. Man står ju där, hjärtat pumpar och man får gåshud över hela kroppen.

– Det var väldigt bra jakt, ett väl sammanslutet team, vi hade samma humor och bra känsla oss emellan. Ibland var det svårt att hitta byte och vi hade både bra och dåliga dagar. Sista dagen jagade vi i fantastiskt vackert landskap och jag sköt två vildsvin på långt håll och kände mig alldeles fylld av känslor. Då, genom buskarna, kommer den här stora galten. Min upplevelse var ju redan på hundra procent, nu blev det tvåhundra! Jag grät som ett barn, var alldeles full av känslor. Det var ett av mina största jaktögonblick!

Egen serie

Vad händer under 2019?

– Det kommer en massa möten och mässor där jag planerar min nästa säsong. Sen måste jag tänka på innehållet på min youtubekanal och transformera jaktscenerna till bra filmer för mina följare. Och jag fick så goda kontakter med folket på Wild Boar Fever att de har erbjudit mig en egen serie!  Inte på Youtube den här gången utan i ett annat format. Det kommer ge mig en ny platform i Europa så att jag kan få följare i hela världen. Det är ett stort steg både för mig och fransk jakt.

TEXT: Tina Hjorth Svensson
FOTO: Aimpoint