Min första bäverjakt – En tidig vårkväll vid vattnet

Vinterns is har förvandlats till vatten. Iskanter och snö finns kvar längs kanterna där vårsolens strålar ej nått ner. Solen har visat sig från sin allra bästa sida och vindarna varit helt bortblåsta denna fina underbara vårvinterdag i mitten av april. Bättre än så här blir det inte för en dag vid vattendraget spanandes efter bäver.

Maria Nesterud, född, uppvuxen och boendes i Oviken i Jämtland, är ute på sin första bäverjakt. I Norrland och Jämtland, då är man uppvuxen med jakt i familjen och släkten, men så var det inte riktigt för Maria. Visst är det många som kommer från hennes trakter som jagar, så alldeles främmande var det inte. Redan i mycket tidig ålder så var Maria med på ett jakt- och fiskeläger som arrangerades av några eldsjälar i byn. De gjorde ett bra jobb och gav inspiration och därifrån fick Maria sin start av intresset för jakt och fiske.

Jägarexamen öppnade nya dörrar

2012 på börjde Maria sin Jägarexamen, och gjorde då klart den teoretiska delen. Den praktiska delen fick vänta då hennes första barn gjorde det svårt eller opraktiskt att vara på skjutbanan och öva. Med lite pepp av tjejkompisar som påbörjade sin Jägarexamen, så kunde hon sen slutföra sin examen våren/sommaren 2020 med de resterande praktiska momenten.
– Att ta Jägarexamen är ett av det bästa beslut jag gjort i livet, säger Maria och ler. Det har gett mig en massa kunskaper och många nya vänner. Där under Jägarexamen fick jag även upp ögonen för lerduveskyttet, vilket jag direkt kände att detta är något jag vill göra mycket mer av. Jag ser fram emot en ny säsong med skytte och då främst lerduveskytte men även mot att skjuta mer kula på skjutbanan. Främst är det då att skjuta Björnpasset som lockar, då det väntas björnjakt till hösten som jag ska följa med på.

Följ med och bjud med på jakt!

Maria har hundar, men ännu inga jakthundar. Hitintills räcker det med sina egna sällskapshundar och sin särbo Henriks tre karelska björnhundar.
– Att vara ute i skogen och naturen ligger mig nära om hjärtat och nu med Jägarexamen och min särbos starka intresse för jakt och hundar så kommer dessa tillfällen mycket oftare, vilket jag är mycket glad för. En ny dimension av att vara ute har inträffat. Jag tar alla tillfällen som det bara går för att vara med för det är inte helt enkelt för en nybliven jägare att få möjlighet att komma ut på jakter.
– Ett tips, en önskan, ett råd som jag kan ge alla nyblivna jägare – försök följa med någon som jagar! Egentligen spelar jaktformen ingen roll, bara följ med och samma till dig som jagar en del, bjud in någon nybörjare att följa med. Gör det inte allvarligt, bara kom med. Ni kommer båda att ha den allra största glädje av kunna dela upplevelsen med varandra. Ta bara min upplevelse att följa med Henrik och hans vänner vid en vildsvinsjakt i Småland. Jag fick gå med som hundförare när hundarna gång på gång både skällde fast vildsvinen och stötte fram vildsvin. Tätt var de där vildsvinen uppehöll sig och dit in skulle man… Det var spännande och häftigt. Vilken erfarenhet det var att få gå med dessa erfarna hundförare och skyttar. En ynnest helt enkelt. En jaktform jag verkligen gillar.

Första bäverjakten

– Nu har jag jagat bäver en gång och det var en sådan där gång då allt fungerade, fortsätter Maria. Vädret var mer än fantastiskt, de yttre förutsättningar var perfekta. Färska gnagningar på björkar av bävern fanns. Provskjutning gjord av bössan tidigare på dagen. Allt hade gått perfekt, det skulle inte bero på den om det blev en bom eller träff. En bra handledare som på allra bästa sätt visade sättet att ta sig fram, påpekade hela tiden om vindens riktning så vi inte skulle släppa vittring åt det håll där bävern kunde uppehålla sig. Ta sig fram med båt, spana av. Sedan fortsätta vidare på land, smyga fram, kolla av, vänta en stund, ta sig från stället och ta sig fram emot nästa. Samma förfarande någon gång till innan den fanns där framför mig. Dunk, dunk – hör hur hjärtat bultar till och fortsätter så. Andas lite djupt, blunda en kort stund och samla ihop sig. Sakta lägga till bössan, sikta, sikta. Först lite darr, sedan kom lugnet, korset stilla på målet, fingret mot avtryckaren. PANG…. Tittar upp, Den är kvar, den är still, jag har fått min första bäver…

Text: Seved Wiklund
Foto: Maria Nesterud